Kravlöst

Bad, tidnings- och bokläsning med åtföljande siesta. En dag går fort utan att man uträttar något speciellt. Att ligga till ankars blir en annorlunda form av avkoppling. 

Inga krav på att handla eller fixa något. Bara sitta/ligga i lugn och ro. Kontrollera att avståndet till ankringspunkten inte  ökar. Som mest har vi varit uppe i 67 m. Vi har 50 m kätting ute så det kan nog stämma då GPS-antennen sitter i aktern och det är 11 m djupt. 

Vyerna med gröna vulkansluttningar är bedårande. Ibland solbelysta och ibland dolda bakom regnmoln. Vattentemperaturen är 27,5° vilket betyder att även skepparn finner ett visst nöje i att bada.

Vi har nu seglat 7614 nm (14100 km) sedan vi lämnade Skärhamn. Vi ser flera svenska båtar som gjort motsvarande utflykt. Idag hamnade vi i samma vik som Tethys, en Hallberg Rassy. Enligt flaggan har dom också seglat med ARC över Atlanten.

Allt väl ombord!

Ankring många gånger och brand på katamaran

Blev dramatik i morse. Efter att ”Mary 1” hälsade på innan dom skulle på utflykt på Dominica hände det saker. En katamaran började brinna och kraftig rök utvecklades. 

Efter en stund klingade röken av och branden självdog, antagligen beroende på frånvaro av syre. Vi hoppas att ingen befann sig ombord. Brandkår och frivilliga hjälptes åt att kyla ner med vatten. 

Skepparn kan känna igen sig när en frivillig försökte få igång brandpumpen som transporterats ut till branden. Det gick inte på första rycket. 

Vi lämnade Dominica och och passerade två HR-båtar på vår fortsatta resa norrut. Det finns några öar söder om Guadeloupe som såg trevliga ut. Tyvärr var alla bojar upptagna och det var ankringsförbud på stora områden.

Efter två försök lyckades vi den tredje gången ankra där det var tillåtet och dessutom på behörigt avstånd från andra ankrade båtar. I tillägg blev mobiltäckningen mycket bättre i och med den nya ankringen. 

Solen gick inte ner i havet. Alltid en gissningslek som skepparn oftast förlorar.

Allt väl ombord!

Dominica var värt ett besök

Så hamnade vi på Dominica. Planen var att lägga oss för ankar en bit ut och inte gå iland. Satte upp gästflagga med gul Q-flagga under för att slippa inklarering. Nu har man 24 timmar på sig så planen kunde revideras.

Vi hamnade vid en boj väldigt nära land. Frestelsen att gå iland och inta lite lokal mat blev för stor. En annan anledning var att wifi brukar fungera på barer. 

Wifi fungerade och vi åt en kycklingmacka som mer påminde om pulled chicken som hamburgare. Det var gott och vi blev mätta. 

Här låg också Mary 1, en HR 55, som seglade Arc+. Kul med återseende och lite småprat med junior.

Det finns fantastiska saker att upptäcka på Dominica. Bada i vattenfall och floder. Grillparty på stranden. Ja man skulle kunna tillbringa många dagar här.

Kanske är det så att seglingen hit, med vindar på över 30 kn och från olika riktningar, räcker som upplevelse. I tillägg kommer att hitta en ledig ankringsplats, alternativt en boj.

Vi ändrade oss från att ankra och förkastade 2 bojar. Blev till slut riktigt bra tror vi. Återkommer i morgon om inte.

Allt väl ombord!

Varierande vindar och trångt i ankringsviken

Idag seglade vi en kort etapp, ca 30 nm, längre norrut. Vi är fortfarande kvar på Martinique och funderar på att inte klarera ut från Frankrike. 

Vi har en ö nordöver som heter Dominica och den är ett annat land. Man behöver inte klarera in förrän efter 24 timmar. Vår plan är därför att segla dit i morgon, ankra och sen segla vidare nästa dag. 

Målet blir då Guadeloupe som är Frankrike, samma land som vi är i nu. Vi får se om det fungerar. 

Dagens segling bjöd både på njutning och byar på över 30 kn. Det gäller att ha lagom segelyta när det tar i och riktningen varierar. 

Saint Pierre verkar vara en fin liten by men vi hoppar nog över närmare studier. Vi fokuserar på att ta oss lite längre norrut med de vindar som rådet nu. Vi gillar vind ju mer den kommer från öster. 

Vår första ankring idag blev inte bra. Vi fick besök av en fransk småbarnspappa som uttryckte att mamman inte skulle sova bra om vi låg kvar där vi låg. 

Som de artiga nordbor vi är, lättade vi ankar och gick lite längre ut i bukten. Vi får se om farhågan att snurra 360° även gäller här. 

Solnedgången blev magisk. Kommer inte ihåg när solen gick ner på en molnfri horisont sist. 

Allt väl ombord!

TV-kväll

Fredagkväll på Martinique blev en TV kväll. Kanske är det hemlängtan som gjorde att vi tittade på tv hela kvällen. 

Det är ju så att obegränsad surf gäller i EU med begränsningen att det är under 100 GB per månad? När man nu råkar hamna i EU  i slutet av en månad gäller det att utnyttja varenda byte. 

Innan dess blev det promenad till hamnkontoret och reda ut hur vi nu gör när vi lämnar Le Marin på Martinique. Vi går till kontoret i morgon och betalar för hamnplats, vatten och el. Samtidigt som vi gör det stängs vatten och el av, fjärrstyrt!

På vägen tillbaka passerar vi något som kan liknas vid mangrove träsk. Vet inte om det är det men vi tror det. 

Kvällen med På Spåret, Carina Bergfeldt och Svenska Nyheter kändes bra. Efter ett parti med Sjörövarspelet borde det vara dags att lägga sig. 

Allt väl ombord!

Turista eller läsa bok?

Turistandet går så där på Martinique. Vi funderar på om vi börjar bli gamla och blasé på upplevelser. När man läser om öarna här så är det några sevärdheter som återkommer -  Vulkaner och Romdestillerier.

Det är samma som på Kanarieöarna men allt verkar mer otillgängligt här. Funderar på om det är höger eller vänstertrafik på Martinique. Måste kolla i morgon.

En sak som inte verkar finnas här är vintillverkning. Det fanns det gott om på Kanarieöarna men förrådet som inköptes där är tömt. Här kan man köpa franska viner vilket i sig är ett lyft. 

Nu lever vi inte bara av vin och rom. Maten på restaurangerna är riktigt bra. Det finns även en del nyttigheter i livsmedelsbutiken men yoghurt och ost är annorlunda. 

Om vi sen ska gå in på mjölken så har den hållbarhet, alltså bäst före datum om 12 månader. Den kan dessutom förvaras i rumstemperatur. Den smakar mjölk men det är långt från barndomens mjölk när farmor skötte mjölkningen och man fick smaka färsk mjölk.

Förutom att köra en tvättmaskin har dagen ägnats åt bokläsning. De gamle kräver inte många häftiga aktiviteter. Det räcker med att leva ett liv i shorts och T-shirt ombord på Charlotte. Vi har även observerat byggen med ovanligt träslag och avancerad konstruktion. 

I morgon är sista kvällen här och vi har beställt bord på närmsta restaurangen. Verkar bli karaoke - får se vad vi river av för låt.

Allt väl ombord!

Lättstädat golv

Efter några dagar utan regn var Genakern, som legat på däck, någorlunda torr. Den hamnade där inför etappen över Atlanten. Utrymmet ”under Madeleine’s koj” behövdes då för proviant. 

Nu var det tomt så Genakern får plats igen. Avfuktaren får jobba lite för att ta bort den sista fukten innan kojen kan bäddas igen.

Vindarna har hittills inte varit lämpliga för Genaker segling. Vi får se om den kommer till användning framöver. 

Landgången behövde också lite underhåll. Pinnarna till räcket behövde smörjas upp och tampen som utgör räcke behövde skarvas då den gått av. 

Lunchen intogs på närmaste inrättning. Golvet där är glest med havet under. En tappad gaffel sjönk fort. Där känns det enkelt att sopa golvet. Skyffel måste vara ett helt onödigt redskap. 

Allt väl ombord!

Vinprovning

Martinique är väldigt franskt. Man pratar ingen eller väldigt lite engelska. Annars är servicen i affärer och på restauranger superb.

Dagen ägnades åt rekognosering i hamnen. Kollade efter motorolja och bubbelvin. Båda viktiga, men på olika sätt. Inga inköp gjordes av olja men en flaska bubbel för utvärdering slank med.

Det var en exklusiv vinbutik med många goda och dyra viner. Vi hittade ett bubbel som exponerades på ett utmanande sätt. Det var dessutom billigt. När vi sa att vi ville köpa en flaska för att testa fick vi ett smakprov i butiken. 

Vi tyckte inte det var utsökt gott. Dessutom påpekade den trevliga kassörskan att det hade en alkoholhalt på 0%. Vi valde ett annat märke, Chandon från Argentina, som testades ikväll. Nja, vi får se. Kanske letar vi upp en annan leverantör. 

Det som är annorlunda med hamnen är att det finns möjlighet att tömma toa- och gråvattentankar. Finns pumpstationer med jämna mellanrum utefter hela bryggan.

Hantering av annat avfall är inte så avancerat. Det finns en fraktion som innefattar allt från flaskor, burkar och organiskt avfall. Sen vet vi ju inte om det finns en anläggning där allt sorteras upp.

Allt väl ombord!

Konstigt känsla att vara i EU….

Franska är ett språk skepparn aldrig har orkat studera. Just idag hade det varit ovärderligt. På Martinique pratar man med förkärlek franska. 

Om inte så blir det den där härliga engelskan på franska. Efter 5 timmar på ett böljande hav kunde vi förtöja i Le Marine på Martinique. Hur konstigt det än låter så är vi nu i EU. 

Inte så byråkratiskt med stämplar i pass. Bara att fylla i lite uppgifter i en dator på Immigration Office. Låt vara att formuläret var på franska. 

Normalt letar men efter Sverige med Sv eller Sw men här gäller Sue på datorn. Efter att ha fixat alla praktiska detaljer som el och vatten blev det ett besök på närmaste matställe. 

”Cocotte de Moules Roquefort” valdes ur menyn utan att förstå allt. Det blev succé. Ett välkomnande till det franska . köket från det mer burdusa Grenadinska uppskattades. 

Vi arkiverar flaggan från Saint Lucia och har nu trikoloren hissad. Den kommer att återanvändas på flera öar norrut. 

Allt väl ombord!

Marigot Harbor

På förmiddagen sponsrade vi en lokal entreprenör som skrubbade rent vattenlinjen på Charlotte. Skillnaden mellan att sponsra och lättja är hårfin.

Efter frukostvilan firades dingen ner för upptäcksfärd på Saint Lucia. Vi gick längre in i viken där det fanns bryggor och restauranger. Nästan direkt hittade vi en frisör. 

Att bli klippt utomhus, under ett tälttak, kännes exklusivt. Frisörer har en tendens att konversera. Medan skepparn fick håret klippt, skägget rakat och andra diverse hår ansade berättades det en del lokala sanningar. 

Tillståndet att bedriva frisörsalong gällde utan väggar och med endast ett tälttak på ca 9 m2. För detta betalades 300 EC (1200 sek) per år till landets finanser. 

Det fanns idéer att bygga ett hårt tak under tältduken men rädslan för att myndigheterna då skulle avlägsna salongen var tydlig. Tillståndet föreskrev mjukt tak. 

Efter skepparn var det  överstyrmans tur. Nu är vi båda klippta och priset, 100 EC = 400 sek för oss tillsammans, kan kännas som ett kap. Sen kanske alla inte håller med när det kommer bilder på frisyrerna. 

Allt väl ombord!